Bygga en bättre värld

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan orsakas av byggsektorn som också står för en tredjedel av allt avfall. Kan byggbranschen bli mer cirkulär och ändå lönsam?

Klimatmålen i Sverige är högt ställda och en snabb omställning sker inom nära nog alla områden. Byggsektorn är inget undantag. Idag är det lag på att alla nya byggnader ska klimatdeklareras. Byggherren måste i förväg redovisa alla utsläpp, från materialets tillverkning till transporter och själva byggfasen. Lagen togs fram för att öka byggherrarnas kunskap och göra det enklare att göra bra miljöval, men den sätter inte några gränsvärden. Om några år förväntas en ny lagstiftning som även reglerar utsläppskraven.

Hållbara byggnader är en komplex process som berör alla aktörer i värdekedjan och som kommer att behöva nya affärsmodeller. Det går redan nu att minska klimatpåverkan vid uppförandet av nya byggnader, men mer behöver göras.

Återbruka hus

Ur ett cirkulärt perspektiv bör vi inte tillverka något alls utan återanvända det som redan finns. Inom byggbranschen börjar återbruk bli allt vanligare. Material från utdömda byggnader behöver inte alls vara av dålig kvalitet, däremot är det en utmaning att certifiera och sätta kvalitetsgarantier. Samtidigt kommer nya lagar och andra styrmedel premiera återbrukat byggmaterial.

– I praktiken går vi från att lagstiftningen varit ett hinder till att den kommer driva på för mer återbruk. Intresset är stort. Det börjar växa fram en helt ny bransch. Där det tidigare fanns avfallshanterare och rivningsföretag, finns nu också entreprenörer som vill se hur det går att finna värden i det material som finns i en byggnad som behöver rivas eller dömts ut, säger Johan Bergström, projektledare på RISE som är ett statligt forskningsinstitut för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster.

Det finns många lokala initiativ för att skapa marknader för återbrukat material. Samtidigt behövs en bättre nationell överblick där digitalisering och spårbarhet kan hjälpa till. En vision är en nationell databas där man kan söka efter produkter.

Tillverkningsprocessen

Men allt går inte att bygga av gamla hus. Även materialproducenterna ser över sina processer i jakten på en hållbar tillverkning, exempelvis cementindustrin. Idag står cement för sju procent av CO2-utsläppen i världen. För att lösa problemet behövs ett alternativt bindemedel med lika hög kvalité som cement, så kallad klimatförbättrad betong.

Stålindustrin arbetar också med att resurseffektivisera och minska sina utsläpp. Stål är dessutom ett material som kan återvändas om och om igen.

Att bygga hus av med stommar av trä är populärare än någonsin och genererar mindre utsläpp under byggprocessen än hus av betong. Om hälften av alla kommande flerbostadshus byggdes i trä skulle Sverige lättare uppnå målsättning för minskade utsläpp till 2030, enligt Linköpings universitet.

För att minska åtgången på byggmaterial görs även försök att ”skriva ut” bostäder i 3D. Läs mer om 3D i artikeln Forma framtiden.

Källa: RISE, Boverket, Linköpings Universitet

Visionsbild över Stockholm Wood City i Sickla. Bild: Atrium Ljungberg/Henning Larsen

SICKLA – Stadsdel i trä

Stockholm Wood City är ett spännande projekt som omfattar 250 000 kvadratmeter i Sickla. Både stommar och fasader kommer byggas i trä vilket ger hållbarhetsfördelar som bättre luftkvalitet, minskad stress samt att byggnaderna lagrar koldioxid. Projektets klimatpåverkan minimeras också med hjälp av egenproducerad energi från solceller samt batterilagring för el och lagring av värme och kyla i geotermosar i berget.

Källa: Atrium Ljungberg

Fakta Stockholm Wood City

250 000 KVADRATMETER
7 000 NYA ARBETSPLATSER
2 000 BOSTÄDER
BYGGS 2025 till 2027

Staplade moduler skapar ”hem åt alla”. Foto: Rasmus Hjortshoj.

DORTHEAVEJ – Hem åt alla

I Nordvest i Köpenhamn ligger det 6 800 kvadratmeter stora bostadshuset Dortheavej. Arkitekten fick i uppdrag att bevara en grön innergård och hålla en offentlig passage genom byggnaden fri. Samtidigt skulle arkitekturen följa strategin; ”skapa hem åt alla”. Dortheavej har en krökt form och är monterad av moduler som staplas ovanpå varandra vilket ger varannan lägenhet en meter extra takhöjd och gör dem ovanligt rymliga. Både in- och utvändigt hålls materialen enkla med trä och betong i ljusa färger. Den allmännyttiga bostadsbebyggelsen innehåller 66 lägenheter.

Källa: big.dk

Enkla material i trä och betong samt passage genom huset. Foto: Rasmus Hjortshoj.

KÖPENHAMN – Återanvänt byggmaterial

I Köpenhamn ligger projektet Resource Row, en stadsdel byggd till stora delar av återanvänt byggmaterial. Till exempel tegel och avfallsträ, en återvunnen betongbalk som används som gångbro samt gamla fönster. Många andra konstruktionselement har tillverkats av återvunnet material, inklusive allt exteriört trä för fönsterkarmar, terrasser och trädäck. Totalt omfattar projektet 92 bostäder.

Källa: Lendanger

Stadsdel av återanvänt material. Till exempel blev betongbalk en gångbro. Foto: Rasmus Hjortshoj.

GRÖNHULT – Fullskaliga testlabb inom hållbart boende

BoKlok har en målsättning att bli helt klimatneutrala. En del av resan framåt är pilotprojektet Grönhult som byggs i Malmö där en rad hållbara lösningar ska testas och utvärderas i praktiken. Utvalda delar ska senare kunna bli standardlösningar i BoKloks hus och hem. Man kallar det för sitt eget fullskaliga testlabb inom hållbart boende. I Grönhult testas en kombination av grön teknik, som solceller, solfångare, vindblommor på taken, bergvärme och ett stort fastighetsbatteri. Även vattenförbrukningen kommer reduceras kraftigt och i kvarteret finns goda möjligheter till delningsekonomi och odling.

Källa: BoKlok