Ett samhälle utan avfall - går det?

Tobias Jansson är föreläsare och omvärldsbevakare inom cirkulär ekonomi. Han håller föreläsningar och workshops för näringsliv och offentlig verksamhet samt driver hemsidan och bloggen CircularEconomy.se. Vi lät honom svara på lite frågor kring cirkulär ekonomi.

 

 

Vad är den största vinsten med cirkulär ekonomi, för samhället, ekonomin, individen?
Visionen är att skapa ett samhälle där avfall inte existerar. Om vi skulle kunna träffa en person om 100 år som inte vet vad ordet ”avfall” innebär, då har vi lyckats. Det handlar om att omdefiniera synen på avfall till något som behåller och skapar nytt värde. En mer effektiv användning av material och resurser får dessutom ner utsläppen av växthusgaser som vi alla vet att vi behöver.

Rörelse mot en cirkulär ekonomi bidrar också till att stärka innovationskraften i en region, det skapar en ny motor för innovation lokalt och regionalt där befintliga företag måste tänka om och nya företag och affärsidéer får ta plats. Faktum är att vi står inför en råvarukris med bristande tillgång och ökande priser där cirkulära affärsmodeller skapar motståndskraftiga företag och därmed samhällen genom att nyttja de resurser som redan finns i kretsloppet. På så sätt handlar cirkulär ekonomi även om riskhantering för företagen, att äga sina egna materialflöden och på så sätt säkra sin affär på lång sikt.

En annan vinst för företagen uppstår när man istället lanserar sina produkter som service genom exempelvis leasing och uthyrning. Företaget binder kunderna till sig och får en starkare relation samtidigt som man får en feedback-loop med kunskap om hur produkterna används och slits, något som inte fås vid enskilda transaktioner. Kunskap som sedan kan användas för att skapa ännu bättre erbjudanden och produkter. Företag kan också komplettera befintliga affärsmodeller med cirkulära idéer, exempelvis klädföretag som både säljer och hyr ut kläder, vilket skapar nya intäktsströmmar.

Affärsmodeller baserade på cirkulärt tänk ökar överallt men det finns fortfarande möjlighet att vara först på bollen och på så sätt skapa press och uppmärksamhet som frontrunner.

För individen innebär den cirkulära ekonomin ett större utbud av tjänster och service som gör livet lättare, där man slipper äga (och därmed förvara) lika mycket saker som idag samtidigt som man kan förvissa sig om att de produkter man själv inte vill ha längre återanvänds och återvinns utan negativ på verkan på miljön. 

Vad är de största hindren?
Innan den industriella utvecklingen hade vi ett cirkulärt samhälle där vi var noga med att ta hand om allt material och produkter för att få dem att hålla länge, primärt av ekonomiska skäl. Under 1900-talet fick vi det bättre och då befästes det linjära tänket. För att komma tillbaka till det cirkulära krävs en enorm omställning globalt, studier* visar världen är ca 9 % cirkulär (det vill säga, 9 % av alla råvaror ingår i ett cirkulärt kretslopp) vilket innebär att vi har en bit kvar.

Vinsterna från cirkulära flöden kan idag bara räknas hem på lång sikt vilket gör att dagens kvartalskapitalism motverkar den cirkulära omställningen. Större företag har ofta bättre utrymme att göra stora förändringar än mindre företag och särskilt materialintensiva producenter måste ta initiativ för industriella loopar. Idag finns det en del globala företag som har tagit ledartröjan med skarpa målsättningar för cirkulära produkter, exempelvis IKEA.

Attityden hos konsumenter behöver också ändras till att vilja dela snarare än äga och lagstiftningen i till exempel EU som idag består mycket av ”mjuka” lagar (som länderna själva ska implementera) behöver bytas till tuffare skall-krav.

Vems ansvar är det att ställa om från linjär till cirkulär ekonomi?
Företagen, konsumenterna och samhället har alla sitt ansvar för omställningen. Om man ser det som en triangel har vi företag i toppen, vars ansvar är att utveckla cirkulära produkter och skapa en efterfrågan på återvunnet material. I basen finns samhället i ena hörnet som ansvarar för att upprätta retursystem, både genom lagstiftning och logistik, och i andra hörnet finns konsumenten och företagskunden som har ansvar att sluta looparna, att nyttja systemet och produkterna såsom det är tänkt. Det är en viktigt att se den cirkulära ekonomin som systemförändring och inte upp till den enskilde. Att se det enbart som en livsstilsförändring lägger sig som en blöt filt över individen och skapar enbart motstånd och handlingsförlamning.

Vilka trender ser du avseende cirkulär ekonomi de närmaste åren?

INDUSTRIELL SYMBIOS
Kluster av företag börjar utnyttja varandras restflöden, företag med olika behov samlas och överför värme, vatten och energi mellan varandra. Här finns mycket att spara både i förbrukning, utsläpp och pengar.

CIRKULÄRA STÄDER
Fler och fler städer tar ledartröjan för att stödja cirkulära möjligheter, så kallade ”sharing cities”. Genom olika centrum och samlingsplatser erbjuds utrymme och experthjälp för att laga och dela på saker, lokaler tillgängliggörs och cirkulära affärsidéer uppmuntras.

DIGITALISERING SOM MÖJLIGGÖRARE
Genom digitalisering och Internet of Things (uppkopplade saker) möjliggörs feedbackloopar med data kring användning och slitage av produkter. 3D-printning möjliggör en helt ny reservdelsmarknad och digital märkning av material underlättar sortering. Floran av hemsidor och appar för delning och återbruk bara ökar.

REGENERATIVT JORDBRUK OCH NYA ODLINGSSYSTEM
Regenerativt jordbruk innebär att man bygger upp jordarna istället för att bryta ner dem, genom att till exempel växla mellan olika grödor. I USA finns numera en märkning för regenerativt jordbruk på samma sätt som vi har KRAV-märkt och ekologiskt. Man odlar också på helt nya sätt, inomhus, i vatten, vertikalt och i symbios, exempelvis kombination av tomat- och fiskodling i Härnösand.  

SKOGEN
Skogen blir källa för fler nya material som ersätter framför allt plast, särskilt inom förpackningar men även drivmedel, kläder och till och med smink.

CIRKULÄRA BYGGEN
Ungefär 35 % av allt material går idag in i byggsektorn, och även en stor andel av allt avfall kommer därifrån. Här börjar man bygga mer i trä och utvecklar demonterbar och regenerativ arkitektur som skapar egna värden genom att till exempel rena luft eller stötta biologisk mångfald.